Carina ville ju känna och klämma på hundarna och det fick hon efter att hon tvättat händerna väl. Vi satt och pratade cocker på härsan och tvärsan och pratade färger, parningar, valpar ja allt.Jag har ju bestämt mig nu. Jag blir en cockermänniska för några år till frammåt.
Jag kan inte lämna alla valparna i från mig och dessutom passar rasen nog mej bättre som livet är just nu. Om några år när jag är själv kan jag ge en Dobermann all den tid den behöver. Och med det menar jag inte att en cockerspaniel inte behöver tid för det vet jag, men man kan inte komma ifrån att det är en lättare hundras.
Det känns ganska bra att jag bestämt mig, så nu ska jag maila till min Dobermann uppfödare att hon kan stryka mig från listan för ett tag till.
