Spårarbete på högsta nivå...

Idag gick vi upp tidigt för Matte hade bestämt att spårning stod på schemat. Åtta noll noll gick vi ut genom dörren mot skogen med linor, selar, klädnypor och inte minst korv och köttbullar. Här skulle läggas spår både till mig och Selma men även till Novac våran nya spår kompis.
Hon knöt fast oss vid ett träd i skogen och bara försvann. Jag blev livrädd och `tänkté att här är bäst att skrika så hon inte glömmer var vi finns någonstans.
Hon kom och hämtade oss och jag trodde såklart att nu spårar vi, på med selen och så sätter vi igång. Men icke sa nicke nu skulle vi helt plötsligt gå runda i skogen och sen sitta och vänta på Novac och lille Grim.
Mitt i spåret försvinner alla markeringar och Matte tycker jag skall ta det lugnt som Selma alltid gör, men det är inte lätt när man är en liten cocker som jag. Jag vill ju till slutet på en gång(korvarna).
Det var tydligen dax för korvar i raka led sedan och mig i kort koppel för att få ordning på spårningen igen som Matte muttrade om medans de andra fick vänta och titta på Spårhunden nummero 1.(Bättre än det andra kom de överens om och planerade att nästa gång skulle korvarna ligga ännu tätare och jag skulle inte ha en chans att förivra mig det minsta+ att när spåret var slut skulle jag förbli kopplad men lekt med sådan för att jag skulle förstå att hit och inte längre.
Selma hon låg nöjd och tyckte att spåra det är väll ingenting.
På kvällen var det dax för en ny omgång agillity och det gick riktigt bra idag.
Nu skall vi gå och sussa sött!!!