.jpg)
På Fredagen kom här hundkompisar tre stycken på besök och det kan jag säga är inte det lättaste när man är noga med hur allting skall vara hemma. Selma fick hålla koll i från balkongen när vi åt annars hadde inte någon hund varit hel tror jag. Hon tycker inte om inkräktare som hon tycker alla hundar är som skall hälsa på hemma hos henne. Minst lite måste man få säga till någon för att visa sig. Lördagen flöt på i lungt mak. I Söndags var det dags att hälsa våren välkommen och Selma ville helst vara inne när det smällde som mest. Senare på kvällen hade vi kvällspromenad mitt i natten, undrar ibland vad Matte håller på med, va uppe till 4.00 på morgonen och jag vet inte vad hon sysslade med.
Idag fick matte också vår känslor, tvingade ut mig i jogging tagen. När vi kom hem trodde jag nästan hjärtat skulle poppa ur, somnade på studs. Lill syrran slapp jogging nojan, cockerkompis och lill husse på promenad va vad hon fick, matte tycker hon verkar hängig nu i och med löpet.
Nu i kväll fick vi en härlig skogs runda i skymmningen och det tyckte vi va spännande. Alla möjliga djur var det ute på åkrarna så helt plötsligt va inte matte där vi var, hon var borta. Både jag och lillan blev lite smått ängsliga över hennes försvinnande. Det tog minst tio minuter innan vi hittade henne igen. När vi kom hem väntade köttfärs och annan hundmat på oss som vi glupskt slukade, nu ligger vi och hoppas på att matte lägger sig snart.
Natti,Natti!
